Styrkan i det gemensamma lärandet

Numera funderar jag mer och mer på hur jag ska planera lektioner för att stimulera till ett gemensamt lärande. I Svenska 1 har jag under några lektioner arbetat med referatskrivning och i samband med det försökt få eleverna att interagera så mycket som möjligt med varandra under arbetet. Det gick riktigt bra!

Jag utgick från ett lektionstips om referatskrivning av svenskläraren Hanna Stehagen. Hon har en blogg ”Mitt språkutvecklande klassrum” där hon regelbundet delar lektionstips med olika innehåll. Jag brukar skicka vidare hennes genomtänkta lektionsupplägg till kollegor på skolan. I Hannas lektionstips finns en instruktion på hur eleverna ska göra när de skriver referat.  Det  finns också ett exempel på ett referat, en lista på olika sammanhangsord att använda och en skrivmall som eleverna kan utgå ifrån  när de skriver sitt första referat. Se lektionstipset:här.En sak jag särskilt tycker om i Hannas lektionstips är att hon ofta ger eleverna  förslag på skriftspråkliga formuleringar att använda som exempelvis: XX hävdar vidare i sin artikel att... eller Dessutom påstår XX att...Jag tror det är ett utmärkt sätt att ge eleverna stöttning  in i i ett mer formellt skrivande. 

Jag började med en kort genomgång om vad referat är. Den presentationen finns här:här. Först skrev jag upp viktiga begrepp på tavlan; objektiv - subjektiv, källangivelse, referatmarkeringar, sammanhangsord etc. Efter min genomgång där jag sa åt eleverna att inte anteckna utan bara lyssna aktivt, bad jag dem förklara för varandra två och två, vad begreppen på tavlan betyder. Det blev en massa surr i klassrummet om objektivitet, sammanhangsord etc. Genom att få tala med varandra om de nya begreppen befäster de den kunskap de fick genom att lyssna, tänker jag.

Därefter fick de arbeta två och två med en debattartikel som de skulle skriva referat på. Eftersom vi precis haft en föreläsare på skolan om sex och samlevnad valde jag en aktuell artikel med anknytning till det ämnet. Artikeln handlar om de uppmärksammade friande våldtäktsdomarna och argumenterar för att det bör införas en samtyckeslag. Den finns här.  Så ofta som möjligt numera när eleverna ska läsa i klassrummet försöker jag se till att de läser tillsammans. Jag bad eleverna dela upp texten och läsa var sin del. Den som inte läser ska notera ord som är svåra och försöka sammanfatta när läsningen är klar och sen tvärtom. På så sätt arbetar eleverna tillsammans för att förstå texten. Jag märker att samtalet om texten gynnar deras förståelse av den. Därefter fick de börja skriva på sitt referat tillsammans, enligt en arbetsgång som finns på presentationen. Här fick de också använda den skrivmall som Hanna gjort. Genom att låta dem använda skrivmallen stöttas de i sin utveckling mot ett mer formellt språk, eftersom där finns färdiga påbörjade formuleringar av skriftspråklig karaktär. De blev inte klara på lektionen utan vi fortsatte nästa lektion.

När eleverna var klara med sina referat parades varje par ihop med ett annat par. De fick ge varandra kamratrespons utifrån frågor som handlade om källangivelse, referatmarkeringar, sammanhangsord, meningsbyggnad och objektivt återgivet innehåll etc. Min erfarenhet är att kamratrespons alltid blir bäst om eleverna har konkreta frågor att utgå ifrån. Efter kamratresponsen blev det bearbetning. De lämnade därefter in sina referat till mig.

Jag läste igenom några av referaten och kopierade upp fyra av lite skiftande kvalitet på ett A4 som jag hade med till kommande lektion. Då fick eleverna arbeta med dessa och granska dem utifrån i princip samma frågor som de använde vid kamratresponsen. I alla texter fanns något eleverna kunde hitta som skulle kunna bli bättre. Det blev intensiva samtal om texterna och därefter gick vi igenom dem tillsammans. Då lyfte eleverna fram att det referatet som hade referatmarkeringar som påstår och hävdar var bättre än det som hade skriver och berättar eftersom de första passade bättre i ett referat av en debattartikel. Eller att den texten som hade sammanhangsord som dessutom och vidare var bättre än den som hade och och även eftersom de första var mer skriftspråkliga. Eller att någon text hade en enformig meningsbyggnad. Syftet med den lektionen var att eleverna tillsammans skulle se vad som skapade kvalitet i ett referat. Nu hade undervisningen förberett dem att skriva ett eget referat, tänkte jag. Innan vi gick vidare mot det läste vi en annan debattartikel om de uppmärksammade våldtäktsdomarna, vars budskap är att en förändrad lagstiftning inte är så viktig som arbetet med normer om manligt och kvinnligt för att komma åt problem med våldtäkter. Den texten finns här.

Eleverna fick nu en ny debattartikel, med anknytning till det som förra texten tog upp nämligen normer kring manligt och kvinnligt. Texten handlar om den sexism som artikelförfattaren menar finns i dataspelsvärlden. Den finns här. Eleverna fick nu läsa ensamma och skriva ett eget referat av texten på lektionstid.

Jag har nu läst deras referat och utvärderat undervisningens resultat för mig själv. Jag tycker att de lyckades riktigt bra! Alla skrev inte felfria referat men alla hade förstått referattekniken och jag kunde se en tydlig effekt av det arbete eleverna hade gjort tillsammans,  i deras referat. Nu fick de individuell feedback som de arbetade med på sista lektionen före lovet.I samband med den fick de också skriva ner sina egna reflektioner kring de texter vi arbetat med. Efter lovet ska vi nämligen fortsätta med temat sex och samlevnad genom att arbeta med argumentation och skriftlig framställning.

Att eleverna lyckades så fint med sina referat tror jag beror på att de arbetade tillsammans, fick tydlig stöttning i form av exempel och en skrivmall samt blev medvetna om olika kvaliteter i texter genom responsarbetet. Att eleverna blir resurser för varandras lärande är en av de fem strategierna för framgångsrikt lärande som Dylan William lyfter fram i sin bok Att följa lärande. Vilken kraft det finns där, tänker jag .

Pearltree - ett smart sätt att samla länkar

Jag skickar en hel del tips på länkar till mina svensklärarkollegor på skolan. Kanske någon tycker att vi borde samla dem någonstans, på Fronter till exempel. Istället för det vill jag visa hur jag sedan en tid tillbaka organiserar alla webbplaster som jag stöter på och vill spara. Tidigare samlade jag bra länkar i favoriter på Google, men jag hade ingen bra ordning på dem där.  För någon månad sedan  fick jag ett tips på det digitala verktyget Pearltrees där man kan organisera alla sina länkar på ett smart sätt. Jag skaffade ett konto och började ordna allt jag samlat under olika rubriker: Språk i Norden, Litteraturundervisning, Läsförståelse etc.  Det gick faktiskt att importera alla bokmärken från Google också. Det fina med Pearltrees är att samtidigt som du samlar på dig länkar så kan andra ta del av vad du har och låna. Du kan också kika in på andras konton och låna "pärlor" de samlat. Numera när jag hittar en bra länk sparar jag den alltid under rätt rubrik på Pearltrees. Smart! Här finns mycket att upptäcka. Ett konto skaffar du här. Om du vill kolla in mina länkar, sök efter frokencharlotta.Varsågod att plocka pärlor!