söndag 26 oktober 2014

Grammatik i Svenska 2 på nytt sätt

"Det här arbetsområdet har verkligen förändrat min syn på grammatiken. Från att vara något nödvändigt ont som man inte har någon större nytta av (vad hjälper det att jag vet att det ordet är ett substantiv eller ett adjektiv) till något som man kan använda till att verkligen förbättra sitt skrivande. Om jag hade ändrat på de saker som jag skrivit att jag borde förbättra i min rapport så hade den garanterat blivit mycket bättre och nu kan jag arbeta så med framtida texter vilket borde göra mig till en betydligt bättre skribent. Så man kan säga att det här arbetsområdet kopplat ihop grammatik och språk, något som tidigare känts som två skilda saker.”

Så här skrev en av mina elever i Svenska 2 i avslutningen på en grammatikrapport som utgjorde slutuppgift för momentet i kursen. Jag tror aldrig jag lyckats få grammatikundervisningen att kännas så meningsfull som den faktiskt blev denna gång, men så gjorde jag det också på ett nytt sätt. Tidigare har jag avslutat arbetsområdet med ett grammatikprov men nu lät jag eleverna undersöka sitt eget språk utifrån de grammatiska begreppen vi arbetet med. Mitt intryck, efter att ha läst deras rapporter, är att det ledde till att eleverna kunde se kopplingen mellan grammatikkunskaper och sitt eget språk. Inspiration till ett nytt upplägg för grammatikundervisningen har jag fått av Katarina Lycken Rüter, tidigare förstelärare på Östra real i Stockholm och numera undervisningsråd på Skolverket. I det sista inlägget  på hennes förstelärarblogg beskriver hon genomförandet av ett grammatikområde i Svenska 2. Jag blev inspirerad och använde delar av hennes upplägg i min planering. Läs blogginlägget:här.

Katarina utgår i sin undervisning ifrån en måltext som hon sammanfattat utifrån en text om typiska drag i formellt språk som finns i rättningshäftet av nationella provet i Svenska 3. Där skriver författarna om vad som utmärker språket i formella texter. De tar upp en rad grammatiska begrepp såsom utbyggda nominalfraser, varierade fundament, fördelningen av huvudsatser och olika typer av bisatser samt nominaliseringar. Katarina sammanfattar detta i en kort text som sedan blir utgångspunkt för grammatikundervisningen. Den texten använde jag också. Jag tror nämligen att om vi ska kunna vägleda våra elever till ett mer formellt språk, behöver vi ett gemensamt vokabulär. Måltexten är en god utgångspunkt för det. Se länk längre ner i inlägget. Begreppen som tas upp där blev en central del även i min undervisning. 

Jag följde delar av Katarinas planering. En målsättning som jag har haft detta läsår är att försöka använda mig av flippat klassrum. Inför detta arbetsområde gjorde jag några filmer om grammatik, en om ordklasser, en om fraser och en om huvudsats och bisats. Jag gjorde också en om vad som utmärker formellt språk - en film jag först gjorde till mina elever i Svenska 3 men som jag använde här också. Filmerna finns samlade i en spellista från min You Tube-kanal här:




Att flippa klassrummet passade väldigt bra för grammatikundervisningen insåg jag snabbt. Det skapar flexibilitet för både mig och eleverna. Eleverna fick i uppgift att titta på filmerna innan lektionerna och därefter följde jag upp innehållet genom gemensamma övningar på tavlan och eget arbete utifrån elevernas förkunskaper. Just kring grammatiken är min erfarenhet att det finns stora skillnader i förkunskaper. Några elever var  till exempel redan säkra på ordklasserna och fick arbeta med lite mer avancerade övningar som finns här på en sida som heter .Lärka.  Andra fick jobba för att öva på de vanligaste ordklasserna genom lite övningar jag hittat i den utmärkta boken Fixa grammatiken från Natur och Kultur. Om eleverna tyckte det var svårt att förstå begreppet nominalfras även om de sett filmen och gjort övningar tillsammans kunde jag uppmana dem att se filmen igen och, ja då lossnade det för en del. Poängen med att använda flippat klassrum är att lektionstiden ska kunna användas så effektiv som möjligt och att eleverna ska komma förberedda till lektionen. Det fungerade bra i denna klass. Det jag la fokus på i undervisningen var ordklasser, fraser med fokus på nominalfraser, vad en sats är och skillnaden mellan huvudsats och bisats, Jag visade satsschemat och tog upp skillnaden mellan finit och infinit verb samt begreppet fundament. När jag introducerade det begreppet läste vi kapitlet om satsschemat i Sara Lövestams roliga bok om verb; Grejen med verb. Dessutom handlade undervisningen en del om satslösning och då använde jag mig av Sven Järgenstedts fina flippade filmer om det som finns.här..

Den största skillnaden jämfört med tidigare var emellertid själva examinationsuppgiften som bestod i en undersökning av en egen text utifrån grammatiska termer. Vi började kursen Svenska 2 med att läsa, diskutera och skriva om Amos Oz essä Att bota en fanatiker. Ämnet kändes otäckt aktuellt efter sommaren.  Det arbetsområdet avslutades med att eleverna skrev en sammanfattning med egna reflektioner. Den texten skulle de nu alltså granska utifrån sina nya kunskaper om grammatik. Granskningen skulle resultera i en klassisk rapport med frågeställningar, undersökning, resultat etc.. Här finns instruktionen som inleds med måltexten jag lånat ifrån Katarina: Måltext om grammatik med slutuppgift. Jag gjorde också en skrivmall för att ge stöd och struktur åt eleverna. Den finns längst ner i dokumentet.

Det som gjorde att arbetsområdet blev lyckat; tycker jag, är hur eleverna uppmanades att använda sig av sina grammatikkunskaper för att utveckla det egna språket, vilket så fint sammanfattas av elevcitatet i inledningen. Efter att ha tillfrågat två elever delar jag deras rapporter här: .Elevexempel 1Elevexempel 2

I utvärderingarna var eleverna positiva men några önskade att de hade fått lite mindre läxprov under arbetes gång för att få en bekräftelse på sina kunskaper. Jag gjorde bara lite uppföljningar i form av exit tickets i Socrative för att se om de hängde med. Nästa gång kan det vara en bra idé att låta dem göra en kortare undersökning i par med uppföljning innan de gör en individuell. Nu fick de feedback på rapporten genom kommentarer i sina dokument och genom att jag visade goda exempel från rapporterna. Därefter ska de nu bearbeta sin rapport och lämna in på nytt. Det är ju ett kunskapskrav som inte återkommer på samma sätt som andra i kursen. Därför är det viktigt att eleverna får feedback under arbetets gång. 

Ja- detta sätt att arbeta med grammatiken kommer jag definitivt att återkomma till. Nu är jag nyfiken på hur eleverna i framtida skrivuppgifter kommer att kunna använda sig av sina nya kunskaper om vad som kännetecknar ett utvecklat och formellt språk. 


5 kommentarer:

  1. Vad spännande och intressant detta låter! Hur mycket tid la du på arbetsområdet?

    SvaraRadera
  2. Tack! Vi jobbade med det i ca fyra veckor.

    SvaraRadera
  3. Jag gillar dina fyra filmer väldigt mycket. Använder dem just nu i två parallella EK-klasser. Nu ska jag konsultera "Grejen med verb" som jag köpta in förra året.Tack för draghjälpen!

    SvaraRadera
  4. TACK!! Äntligen förstår jag vad nominalfraser innebär!! Fick aldrig någon förklaring av min lärare som jag förstod mig på, men nu trillade poletten ner!

    SvaraRadera