Om att använda matriser och textexempel

Jag fortsätter att berätta om min undervisning utifrån Dylan Williams bok Att följa lärande.

Att tydliggöra och skapa förståelse för lärandemål är den första strategin som William tar upp i sin bok. I samband med det skriver han också om vikten att skapa förståelse för de olika nivåerna i kunskapskraven (han använder inte begreppet kunskapskrav utan kriterier för framgång). Frågan gäller hur eleverna ska förstå vad som skiljer nivåerna i kunskapskraven åt? Att använda matriser är ett sätt för lärare att tydliggöra detta. Men bara matriser räcker inte.  Vi lärare måste se till att eleverna begriper vad som står i matriserna för att de ska vara effektiva verktyg för elevernas lärande. Bedömningsforskaren Anders Jönsson vid Malmö högskola,uttalar sig intressant om matriser i en intervju på Skolverkets hemsida, läs här. Han menar, precis som William, att matriser bör bearbetas i undervisningen.  Ett sätt för läraren att göra det är att använda elevexempel och låta elever läsa och bedöma dem utifrån den matris som är aktuell i undervisningen. William berättar om en högstadielärare, som innan eleverna ska skriva sina labbrapporter, plockar fram några från förra årets klass, avidentifierade, och så ska klassen gruppvis avgöra om några arbeten är bättre än andra utifrån den matris som finns.  På så sätt får eleverna själva använda begreppen i matrisen.  Nedan berättar jag om hur jag använder mig av denna modell i Svenska 1 i samband med att eleverna ska skriva sin första text.

Det första lärandemålet vi börjar med i åk 1 är att skriva intressanta texter anpassade till en specifik kommunikationssituation. Eleverna ska skriva en text som presenterar dem själva på klassbloggen. I samband med det ska vi också jobba med språkriktighet. Jag har gått igenom skrivprocessen med stort S – allt som har med skriva att göra börjar ju på S! Ni vet, man spånar, sovrar, sorterar, skriver, skriver om etc! Vi spånade tillsammans vad man kan ta upp i en sådan presentation och eleverna fick i uppgift att göra en tankekarta på sitt eget porträtt till nästa gång. På den lektionen visade jag eleverna matrisen för uppgiften, se här.  I samband med det gick jag igenom de olika aspekterna vi lärare  bedömer texter utifrån. Vi  granskar texttyp, innehåll, disposition och sammanhang och språk och stil. Därefter fick de undersöka två exempel på självporträtt som jag skrivit om mig själv. Denna gång använde jag mig alltså av egen tillverkade exempel.  Uppgiften var att granska kvaliteten i de bägge texterna utifrån de aspekter som tas upp i matrisen.  Mina två versioner av självporträtt finns här..

Eleverna avgjorde snabbt vilken de tyckte var bäst, nämligen den andra.  Deras uppgift blev sedan att med hjälp av begreppen i matrisen diskutera varför den är bättre. Härigenom kunde jag åskådliggöra matrisen tillsammans med eleverna.  Den första texten ger ett vardagligt intryck, menade eleverna. Ja, vad är det som gör det? Och så kunde jag lyfta att meningsbyggnaden i den liknande talspråket med subjektet först i nästan varje mening och därför inte var så varierad. I den andra texten vänder du dig till oss med frågor, menade eleverna. Ja, den är mer mottagaranpassad  kom vi fram till då. Och så gick vi vidare till att tala om disposition och sammanhang, innehåll och språk och jämförde de bägge texterna. På så sätt åskådliggjordes skillnaderna i textkvalitet för eleverna med hjälp av begrepp i matrisen.  Textexempel har ju också den funktionen att eleverna får en bild av hur man kan skriva, vilket gör uppgiften lite lättare för dem. De har ett exempel att härma. Vid nästa lektionstillfälle ska de få ge respons på en kamrats text samt slutligen värdera sin egen text med begrepp från matrisen. Det här är ett exempel på hur matrisen kan  bli ett verktyg i elevernas lärande genom att den används av både läraren och eleverna i undervisningsprocessen.