Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier

Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a. Vi ska träna

förmågan att göra textnära analyser. Själv älskar jag boken om den fattige torparen Jan i Skrolycka vars hela liv förändras när han får sin nyfödda dotter i famnen. Men samtidigt förstår jag att det är en svår bok för eleverna att ta sig igenom – de möter ett helt annat samhälle (inte mycket igenkänning här!) och språket är starkt färgat av sin tid och av den värmländska dialekten. Här har jag haft glädje av att arbeta med de lässtrategier jag tidigare skrivit om på bloggen. Under läsningen av Kejsaren av Portugallien har vi använt  de fyra strategier som ingår i reciprok läsundervisning; att förutspå innehållet, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta.

Innan vi började läsa aktiverade vi bakgrundskunskap (en annan lässtrategi!) kring det samhälle boken beskriver – i detta fall det gamla bondesamhället med sin tydliga sociala hierarki. Genom att eleverna får aktivera vad de redan vet om ämnet gör de sig förberedda på att gå in i bokens värld. Vi pratade om vad det fanns för olika samhällsklasser i det gamla bondesamhället. Vi pratade också om vilka olika byggnader som fanns – gårdar, torp, skolbyggnader och kyrkor. Efter att ha aktiverat elevernas förkunskaper kunde jag berätta om huvudpersonen, torparen Jan vars hustru precis ska föda parets barn när boken börjar. Hur gick det till när kvinnor födde barn förr i tiden? frågade jag och så förutspådde vi handlingen lite innan läsningen tog vid. Jag läste första kapitlet högt för eleverna (de och jag uppskattar högläsning!)och modellerade strategin med frågor till innehållet. Jan är ju inte alls glad över tilldragelsen. Han sitter ute i vedboden och är ganska så genombedrövad. Han känner sig tillbakasatt och ringaktad i byn och oroar sig dessutom över allt besvär han och hustrun kommer få nu med barnet och allt. Varför är han inte glad? funderade vi över. När barnet äntligen är fött får Jan komma in i stugan och barnmorskan ger det lilla nyfödda flickebarnet till honom. Efter det är allt förändrat för Jan – han känner för första gången i sitt liv av sitt klappande hjärta och efter denna stund förändrar kärleken till den lilla dottern hela hans liv. Hur kan det komma sig att Jan aldrig känt av att hjärtat kan klappa snabbt ibland? diskuterade vi. Högläsningen fortsatte några kapitel. Efter varje kapitel fick eleverna ställa frågor, reda ut oklarheter och leta efter nyckelmeningar som sammanfattar innehållet. Det gick riktigt bra! Här finns mycket att undra över och ställa frågor kring. När eleverna letar nyckelmeningar gör de också en analys av det viktiga i kapitlet. I slutet av boksamtalet förutspådde vi fortsättningen. Hur ska det gå för Jan? Verkar han inte lite tokig? Kommer Klara Fina, som dottern heter, alltid att vara lika glad över pappans kärlek? Kommer hon att vilja frigöra sig? Jag tror att klassens olika hypoteser skapade nyfikenhet inför den fortsatta läsningen hemma.

Än så länge har vi haft tre boksamtal: varje samtal har utgått ifrån strategierna och eleverna har suttit gruppvis och diskuterat sina frågor, oklarheter och tillsammans letat nyckelmeningar som de redovisat för de andra grupperna. Jag har följt upp det i ett avslutande gemensamt samtal då vi har förutspått vad som kommer att hända. Parallellt har vi analyserat berättarteknik, personskildring etc.

Ännu har jag inte utvärderat lässtrategierna med eleverna men när jag har gått runt och lyssnat på dem har det slagit mig hur mycket de har lagt märke till i texten och hur väl många av dem förstår den. Genom att uppmärksamma själva läsprocessen har elevernas möjlighet att förstå och tolka innehållet ökat avsevärt, tror jag.