Sverige kan lära av Kanada - ny avhandling om hur svenska elever kan bli bättre på läsförståelse

I veckan disputerade Barbro Westlund, lärarutbildare på Stockholms universitet, på en avhandling om läsförståelse. Westlund har skrivit den utmärkta boken Att undervisa om läsförståelse som jag skrivit om tidigare. I avhandlingen med titeln Att bedöma elevers läsförståelse,  jämför hon svenska och kanadensiska lärares undervisning i läsning. Kanada är ett intressant land i sammanhanget eftersom kanadensiska elever presterar klart högre än svenska i bland annat den stora PISA-undersökningen. Vad sker i undervisningen i kanadensiska klassrum när det gäller läsning som vi i Sverige kan lära av? Westlunds forskning visar på en hel del intressanta skillnader mellan undervisningen i de bägge länderna; skillnader som hon menar kan förklara varför svenska elever halkar efter. I en debattartikel i DN i veckan sammanfattar Barbro Westlund de viktigaste slutsatserna från sin avhandling. Läs den intressanta artikeln här: Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras.

"Laesning er ikke en alene ting"

I veckan blev nog alla svensklärare lite extra glada när vi kunde läsa om regeringens satsning på ett Läslyft.  Att det krävs radikala åtgärder för att utveckla undervisningen kring läsförståelse bekräftades dessutom dagen efter då PISA-undersökningen redovisades. Där framgick bland annat att svenska elevers läsförståelse försämrats. Enligt regeringens hemsida ska Läslyftet innebära en satsning på att utbilda lärare på alla stadier, i metoder som utvecklar elevers läsförståelse . Den ska också bygga på kollegialt lärande. Vi ligger alltså lite rätt i tiden, tänker jag, eftersom vi på skolan har en studiecirkel i just lässtrategier och lär av varandra (kollegialt lärande).

Vad har vi gjort i studiecirkeln då? Ja, vi har träffats tre gånger än så länge och har höstterminens sista träff nu på tisdag. På vårt första möte bestämde vi oss för att tillsammans läsa de böcker som jag skrivit om på bloggen här tidigare under rubriken Sommarläsning. Vi började med några kapitel i Barbro Westlunds bok och har därefter börjat läsa Tankens mosaik som vi fick köpa in ett ex. av till alla deltagare. Till nästa träff ska vi diskutera kapitlen Hem i våra inre tankar – att förbinda det kända med det nya och Det väsentliga i texten – att bedöma vad som är viktigt. Varje kapitel tar upp en specifik lässtrategi. På våra träffar diskuterar vi vad vi fastnat för i texten och hur vi kan använda oss av det nya vi lär oss i vår undervisning. Vi har pratat en hel del om reciprok undervisning och vid förra träffen berättade vår bibliotekarie Paulina om hur hon använde just den metoden med framgång i sina läsworkshops på nationella läsdagen.  

Något som påverkat min läsundervisning den senaste tiden är en artikel från folkeskoIen.dk . Där berättar en lärare i Danmark om ett läsprojekt han ingår i och hur han undervisar med hjälp av lässtrategier i en årskurs nio. Läraren ingår i ett läsprojekt där skolans alla lärare fick fortbildning i lässtrategier. Exemplariskt, tycker jag – att utveckla läsförståelsen hos elever är inte bara svensklärarens uppgift. Artikeln finns att läsa :här. Han redogör där för hur eleverna tillsammans arbetar för att förstå texten som är aktuell i undervisningen.  I det här fallet handlar det om sakprosa. Eleverna samarbetar i grupper. Varje elev har en specifik roll i gruppen och de skiftar hela tiden. En elev läser högt, en annan antecknar svåra ord, en tredje sammanfattar osv. När eleven läst klart diskuteras texten i gruppen och till sist får alla skriva en kort sammanfattning. Därefter presenteras en ny text och eleverna får nya roller i läsningen. De hjälper på så sätt varandra att bearbeta och förstå innehållet i texten. Artikeln har rubriken Laesninge är ikke en alene ting – och det har blivit lite av ett ledord för mig i läsundervisningen. Jag provade upplägget i samband med att mina elever i åk 1 förbereder naturvetarpresentationer. De ska söka information om en känd naturvetare och sedan presentera honom/henne för klasskamraterna i form av ett föredrag. Som förberedelse läste vi korta texter om viktiga uppfinningar såsom penicillinet, grafen etc. Eleverna grupperades och fördelade olika roller. En läste högt, en antecknade svåra ord, en sammanfattade etc. Efter 10 minuter bröt jag samfällt arbetet och alla fick sammanfatta texten i 2 minuter innan de gick över till ny text och nya roller. Vilken härlig aktivitet det blev i klassrummet – alla var aktiva, alla hade olika roller att fylla. Jag tänkte på en av Dylan Williams nyckelstrategier för framgångsrikt lärande – att eleverna ser sig som resurser för varandras lärande. Gemensam läsning och strukturerad bearbetning av texten kan vara en god väg att nå dit. I mitt klassrum kommer det bli mer av sådan läsning!

Hela upplägget med naturvetarpresentationer har jag för övrigt fått av en lärare på Twitter, vars klassblogg jag följer. Ja, det utvidgade kollegiet på Twitter är en ständig källa till inspiration.

Om Creative Commons i undervisningen

På novemberlovet gick jag med i Digitala skollyftet. I den kursen sätter man sina egna mål och ger sig själv uppgifter. Jag bestämde mig för att sätta mig in lite mer i vad Creative Commons är och arbeta med upphovsrätt i undervisningen. Eftersom vår skola med all sannolikhet står inför en 1-1 –satsning bör vi undervisa om vad som får publiceras på webben och hur eleverna själva kan skydda material de skapar och publicerar där. Själv har jag tyckt det varit lite krångligt med upphovsrätt och Creative Commons, men i samband med digital skollyftet bestämde jag mig föra att sätta mig in i det. Jag påbörjade för några veckor sedan ett arbete om språksituationen i Norden i kursen Svenska 2. Eleverna jobbar gruppvis med olika språkområden och ska presentera vad de lärt sig om t.ex. språksituationen i Finland, eller Norge med hjälp av en power-point eller en prezi. Här såg jag en möjlighet att föra in som mål i arbetsområdet, kunskaper om upphovsrätt och Creative Commons.  Alla bilder eleverna använder ska vara tillåtna enligt upphovsrätten. Presentationerna ska eleverna lägga upp på en padlet där alla kan se varandras arbeten. En padlet är en digital anslagstavla på webben. I samband med arbetet gjorde jag just en padlet med olika länkar om Creative Commons, se nedan: Den innehåller bland annat en film om Creative Commons gjord av Webbstjärnan som eleverna hade i uppgift att se. Sedan visade jag dem hur man söker bilder i Google genom avancerade bildsökning där man kan filtrera sökningen efter licens och klicka i får användas och delas. I min padlet finns också några lärarfilmer från You Tube om hur man kan söka bilder på andra sätt, bland annat genom flickr och CC-search. 

Så hädanefter blir det ordning och reda med digitala bildpubliceringar i mitt klassrum :)

Created with Padlet